25 april 2007

I valet och kvalet av bank

Jag skrev för ett tag sedan om e-fakturor. I kommentarerna har jag fått tippset att byta till till exempel Swedbank. Jag har idag ICA-banken, vilket jag inte vill byta från. Orsakerna är ett antal:

  • Bra ränta, både på huslån och sparpengar
  • Bra service
  • Låga avgifter
  • Inga dolda avgifter vid kortköp utomlands (enda svenska banken enligt många undersökningar)
  • Enkel och bra webbsite
  • Fungerar bra med Linux.
Jag har egentligen bara två klagomål. Dels att de inte erbjuder e-legitmation och dels det jag skrev med e-fakturor. E-legitimation kan vara en anledning till att byta bank, men inte e-fakturor då jag ändå har i princip allt som autogiro.

Swedbank har tillexempel 0,07%-enheters högre ränta än ICA-banken på bolån (3mån) och samtidigt 0,15%-enheters lägre ränta på sparkonto. Dvs pengar rakt ner i Swedbanks aktieägares fickor.

E-legitimation kan man om behovet blir tillräckligt stort skaffa från exempelvis Telia.

Medan vi ändå pratar om internetbanker kan vi också konstatera att Nordea äntligen kommer byta ut sitt säkerhetssytem för internetbanken. (SvD, DN) Det går ju bara tolka som att de nu äntligen erkänner att de har haft en dålig säkerhet, vilket jag skrivit om tidigare.

3 kommentarer:

Havsperspektiv sa...

Det är lustigt hur dom kan krångla till säkerhetssystem. I de flesta fall handlar det om att trojanen kan avläsa tangentbordet. Nå då så, avskaffa tangentbordet vid inloggning! Det gjorde Caixa Geral de Depositos i Portugal. I stället för fylla i användarid och lösenord i inmatningsrutor lägger dom ut en nummerdosa på web-sidan och så får man klicka på siffrorna. Dessutom, siffrorna byter plats vid varje ny inloggning. Omöjligt att "avlyssna" och mycket enkelt för web-designern att koda.

Anonym sa...

Det alla missar hela tiden är att kunden har alltid kunnat välja vilket system de vill ha hos Nordea, vill man inte ha koderna kan man köpa en kortläsare där du stoppar in ditt kort från Nordea och slår din kod, allt krypteras med ett certifikat och skickas till banken vid inloggning.

Ingen bank har ett säkrare system än så, nummer koder kan kapas, de är ju giltiga inom en viss tid.

Anonym sa...

Du skrev om ICA-banken:
> Fungerar bra med Linux.

Nordeas nätbank funkar i dagsläget bra med Linux. Dock funkar inte e-legitimation, men det verkar vara det enda, det får man skaffa från Telia om man behöver.

SvD och DN skriver olika saker om säkerhetssystemet:
* Enligt SvD kommer man att använda tidsbegränsade koder.
* Enligt DN kommer man istället att använda en kortläsare tillsammans med sitt Nordea-kort.

Antag att DN har rätt, och att man enbart kommer att kunna använda ett kort i en kortläsare. Detta får två följder:
1) Man måste ha ett bankomatkort. De flesta har väl ett sådant, men vissa kanske istället har kreditkort genom annan bank. Högre månadsavgift om man måste skaffa kort, alltså.
2) Man måste använda ett operativsystem till vilket det finns drivrutiner för kortläsaren. I dagsläget tillåter Nordea användare att använda kortläsare, men bara om man använder vissa versioner av Windows. Se http://www.nordea.se/sitemod/default/index.aspx?pid=404902

Hoppas att man kommer att kunna använda sådana koder som SvD nämner, annars tvingas jag byta bank.